Många av er har säkert läst om många stora profiler som hade så många planer inför 2017 och vill verkligen göra det till "Sitt år". Även jag var en av dom. 2016 var by far ett sorgligt år då många artister och stora stjärnors ljus slocknades. Samtidigt kom en inkompetent rasist, homofob och icke politiker till makten för världens rikaste och mäktigaste land. 

Jag tror att många sökte hopp efter den stora skandalen kallad USAs presidentval och efter alla stjärnors död. 

Det finns många faktorer som har lett fram till varför det blev som det blev 2017. Faktorer som utspelar sig långt innan 2017, eller ens 2016. I dagens läge tänker jag bara ta upp händelserna från 2017. Varför jag har varit så frånvarande men ändå lyckats bli utmattad, ångestfylld, högkänslig, misslyckad, lyckad, förändrad och oförändrad. 

När jag tänker tillbaka på 2017 tycker jag att detta året har gått så otroligt snabbt, det snabbaste året i mitt liv hittils, men ändå känts som att flera år har passerat på grund av alla händelser och intryck. 

Nu vet jag faktiskt inte om jag orkar skriva en särskilt utredande text om året som har gått dels för att jag inte har ork, lust och motivationen för det längre och för att det blir bara för långt och tråkigt. Det enklaste att säga är att 2017 har både varit bra och dåligt, upp och ner och i balans, mörkt och ljust, kallt och inte särskilt varmt. Jag satte upp så många mål för 2017 (som jag kan visa med bilder neranför) och det var väl egentligen dom jag tänkte skriva en form av utvärdering av året. 

Om man skulle kolla bara på dessa målen skulle jag kunna säga att jag lyckades nästan med alla (utom träningsmålen haha). Den punkten som jag dock missat på totalt det här året är: "Fokusera på dig själv och gör dig själv lycklig".

Även fast jag bara för ett par veckor sedan hade allting man kunde önska sig: tagit studenten, sommarjobbat, tagit körkortet och fått ett jobb, så kände jag mig olycklig, hade/har fruktansvärt mycket ångest och aldrig tidigare känt mig såpass osäker i vad jag tycker.

Allt det där jag ville innan jag tog studenten, allt det där jag såg fram emot, att äntligen få bli fri. Dock blev jag inte fri. Jag har aldrig känt mig mer fast än vad jag gör nu. Jag insåg att inget av detta som jag gör nu vill jag ens göra. Jag vet inte alls vad jag vill bli, och nu vet jag inte alls vad jag ska göra den 1 Januari. För 1 dag sedan trodde jag att jag kanske skulle få ett pass den 1 Januari, men idag har jag i princip sagt upp mig från jobbet.

Jag har inte heller fått svar ifall jag kom in på någon av kurserna jag har sökt, så tekniskt sett har jag blivit en arbetslös ungdom. Detta var mitt skräcksenario när jag tog studenten eftersom det enda jag ville och strävade efter var att vara "duktig". Jag har skrivit om det förut på denna bloggen, alltså om "duktigaflickan rollen". Jag skrev också om hur viktigt det är att ta hand om sig själv för att inte drabbas av utbrändhet, men man lever inte alltid som man lär och därför sitter jag här idag och mår lika dåligt om inte sämre än förra årets slut.

Jag försöker tänka på vad jag kan lära mig av det här, och det är en hel del kan man säga. Även fast jag har skrivit om det innan så tåls det att återupprepas.

1. Fokusera på dig själv och sluta bry dig om vad andra tycker

2. Ta hand om dig själv. Både din kropp och din själ, det är det viktigaste du har.

3. SLUTA VARA NÅGON ANDRA VILL ATT DU SKA VARA! SKIT VIKTIGT VERKLIGEN!

4. Gå din egna väg. Alla lär inte acceptera det eller har något emot det du väljer, but fuck them! Dom är inte du och du är inte dom.

5. Gör dig av med det som får dig att må dåligt. Sluta tvinga dig igenom det du ej tycker om, du slösar bara bort din tid och energi.

6. Do what the fuck you want! Allting som gör dig lycklig, bara gör det! Våga lita på dig själv och dina magkänsla!

7. Keep up your good work. Don't let anyone destroy you! 

Detta är ju saker som jag som sagt vetat om innan men som jag antagligen måste få en reminer av in i det nya året 2018. Jag har vissa grejer jag vill göra nästa år men jag kommer satsa på att INTE sätta upp några mål, jag kommer inte ens ha en challenge på goodreads. Nästa år vill jag bara göra saker för att jag tycker det är kul. Sedan 2012 har jag varje år haft bucket lists och nyårslöften/mål och det har aldrig riktigt funkat och jag har bara haft mer ångest över det än att faktiskt fått uträttat saker. 

2018 vill jag blir det året då jag gör om, gör rätt. Ta saker som det kommer för mer kan jag inte göra. 

Trots det jobbiga som har hänt i år så har 2017 varit på ett sätt ett ganska awesome år. Jag har fått 3 av mina största drömmar förverkligade och jag har blivit fri även fast jag ej känt mig fri. Jag har gjort och lyckats med mycket detta året och får glädjas över det. Även om motivationen, hälsan och psyket är på botten ser jag någon liten form av hopp för 2018. Det kommer inte bli ett lätt åt, särskilt inte ekonomiskt, men jag tror och hoppas att hela den resan kommer att löna sig.